Vatten, ventilation och värme

Värme

Elementen i lägenheten värmer upp rummen vid behov så att det alltid är minst 20 - 21°C under dagen om du har fönstren stängda. Elementen är fyllda med vatten som cirkulerar i hela husets värmesystem. När elementet avger värme till rummet svalnar vattnet gradvis av. Det är därför elementet är varmt upptill, där varmvattnet kommer in, och svalare nertill, där vattnet returneras till värmekällan.  Det är alltså meningen att hela elementet inte är lika varmt överallt. Ju kallare utomhustemperatur desto varmare överdel på elementet för att kunna skapa rätt temperatur i rummet. Ett vattenburet element är inte brandfarligt.

Termostaten på elementet

Termostaten på sidan av elementet känner av rummets temperatur och stänger av och på elementet automatiskt för att hålla en jämn inomhustemperatur och spara energi när det är varmt nog. Fullt uppskruvad är den inställd att stängas av när temperaturen i rummet överstiger 21°C. Vill du ha en svalare temperatur, t ex i sovrummet, går det att vrida ner termostaten till en lägre siffra.

Termostaten måste ges möjlighet att känna av rumstemperaturen. Möbler, gardiner, elementskydd eller annat som placeras nära elementet kan stänga in värmen och lura termostaten. Det kan i sin tur innebära att rummet blir kallare.

Om det tillförs ”gratisvärme” från till exempel solen, många tända ljus och lampor eller att många personer vistas i rummet, stänger termostaten automatiskt av tillförseln av varmvatten i elementet eftersom det ändå är tillräckligt varmt. Så fort temperaturen i rummet sjunker öppnas ventilen automatisk och varmvattnet strömmar till. Därför händer det att alla element i samma rum inte alltid är lika varma.

Även under den varma årstiden anpassar sig termostaten efter utomhustemperaturen. Framförallt under vår och höst kan den växla kraftigt, särskilt mellan dag och natt.

Hur varmt får det vara i min lägenhet?

Normalt ska det vara högst 24 - 26 grader inomhus. Men vid extrema väderförhållande gäller inte de allmänna råden. Det finns saker du själv kan göra för att sänka temperaturen i din lägenhet vid tex värmebölja.

• Dra ner persienner eller gardiner dagtid för att stänga ute solens värme
• Vädra bara på kvällar och nätter, när utomhustemperaturen är lägre än inomhus
• Stäng av värmekällor som till exempel datorer och TV

Vi har tillgång till mycket vatten i Sverige. Men det betyder inte att rent vatten i kranen är en självklarhet. För att behålla tillgången till rent vatten även i framtiden måste vi ta ett gemensamt ansvar och behandla det på ett klokt och sparsamt sätt. Det tjänar både du, miljön och plånboken på.

Ventilation

Tilluften tillförs i vardagsrum och sovrum via ventiler placerade vid fönster, i taket eller på väggen. Frånluften sugs oftast ut genom ventiler i kök och badrum.

Oavsett vilken typ av ventilation som finns i ditt hus är det viktigt att hålla ventilerna rena och att inte stänga eller sätta för friskluftsintagen. Hindras luften att komma in genom ventilerna tränger den istället in på andra ställen så som i brevinkast, i otätheter mellan fönster och karm eller via avlopp. Luft som tar sig in på det här sättet kan upplevas som obehagligt drag. Det är inte heller ovanligt att tobaksrök från grannar, lukt från trapphus och unken lukt från vattenlås och avlopp tränger in i lägenheten.

För att få ett fräscht inomhusklimat är det lika viktigt att få in ny luft som att få ut gammal. Det mest effektiva sättet att vädra är att göra det kort och effektivt, gärna med tvärdrag. Låt inte fönstren stå på glänt hela dagen, det kan störa termostaten som styr värmetillförseln i dina element.

Rengöring av ventiler

När du ska rengöra en ventil är det mycket viktigt att inte ändra inställningen, det vill säga hur mycket ventilen ska vara öppen. Skruva aldrig av ”tallriken” helt och hållet. För att behålla den ursprungliga inställningen kan du sätta någon form av markering på både den fasta och den rörliga delen.

Egen förbrukning av vatten (IMD)

I nästan hälften av våra lägenheter mäts förbrukningen av vatten (IMD). Mätningen sker på olika sett beroende på vilket mätsystem och vad som skall mätas. Den slutliga förbrukningen och kostnaden avgörs helt av ditt beteende, tex hur ofta och hur länge och hur varmt du duschar, om du har diskmaskin, hur många som bor i lägenheten. Din förbrukning debiteras på samma faktura som din grundhyra.

Du som har IMD hittar detaljinformation om din förbrukning som inloggad på Mina sidor. Här kan du följa din dagliga vattenförbrukning.  (alla utom hyresgästerna på Akkas Gränd)

IMD - Första droppen

Vi mäter förbrukningen från första droppen på vissa områden, det betyder att inget vatten ingår i hyran. Nedan ser du vilka fastigheter det gäller och vad vi som mäts.

• Tusenskönan - varmvatten
• Vågmästaren - varm- och kallvatten
• Kulltorp - varmvatten
• Akkas Gränd - varm- och kallvatten
• Klockarevägen 17-21 - varm- och kallvatten
• Odalmannen 1 - varmvatten
• Rökeriet - varm- och kallvatten
• Slakteriet - varm- och kallvatten

Varm- och kallvatten som ingår i hyran och som har IMD

I en del fastigheter ingår en viss mängd varm- och kallvatten. Använder du mindre än genomsnittet får du ett avdrag på hyran och om det går åt mer vatten får du ett tillägg på motsvarande. På Trygghetsboendet (Willan 7), Solskiftet i Munka Ljungby och på Betan tillämpas denna mätning av vatten.

I tabellen nedan ser du hur mycket varmvatten du har inkluderat i hyran per dag och totalt för året.

Och här kan du se hur mycket kallvatten du har inkluderat i hyran per dag och totalt för året.

Ungefärliga referensvärden

1 tvättprogram 40 grader = ca 50 liter vatten
1 diskprogram 40 grader = ca 15 liter vatten
1 dusch 10 min = ca 120 liter vatten
1 bad i badkar = ca 150 liter vatten

Bra att vet är att ibland får man spola länge innan vattnet blir riktigt varmt, detta har vi tagit hänsyn till i vår uträckning.